Glädjande beslut från Energimyndigheten

Energimyndigheten har beslutat att bevilja Karlstads universitet, ingenjörsvetenskap och Fysik medel för att genomföra projektet gjutning och Wefering av High Performance kisel med professor Markus Rinio som projektledare.

Skäl för beslutet

Projektet avser att undersöka gjutmetoder av mångkristallint kisel i vilken kristalliseringen kontrolleras av startkristaller eller specialytskikt i gjutdegeln, samt utveckla förbättrade metoder för framställning av kiselplattor med en ny typ av strukturerad ståltrådssåg. Detta kan leda till högre verkningsgrad och lägre tillverkningskostnader jämfört med gängse tillverkningsmetoder av mångkristallina standardkiselsolceller. Det svenska deltagandet i projektet representeras av Karlstads Universitet som projektkordinator samt utförare av mätmetoder för att identifierar materialdefekter som begränsar solcellens verkningsgrad i de framtagna kiselsubstraten.

Projektet är ett delprojekt inom det av Solar-ERA.NET rekommenderade internationella projektet ”Gjutning och Wafering av ”High Performance” Kisel”, som inkommit som ansökan inom det internationella samarbetet Solar-ÉRA.NET. Det internationella projektet genomföras av ett projektkonsortium med svenska, engelska och tyska aktörer och utgörs av Karlstads Universitet, PV Crystalox (Storbritannien) och Fraunhofer ISE, AlzChem och Kisel wafering (Tyskland). Den allra största delen av solceller som produceras idag består av kristallint- eller mångkristallint kisel. Sveriges forskning har främst varit inriktad på andra solcellstekniker, trots att världens solcellsindustri idag domineras av
lasertekniken. Projektet innebär att Sverige får en ledande roll i ett stort europeiskt forskningsprojekt, vilket ger Sverige en möjlighet att ta del av nätverk, kunskap och kompetens inom detta teknikspår. Karlstads universitet är kopplat till Glava Energy Center som består av mer än 20 företag inom förnybar energi. Karlstads universitet och Region Värmland har beslutat att fokusera starkt på den vidare utvecklingen av kiselsolcellstekniken.
Projektet har av oberoende internationella experter bedömts ha stor potential. Det bidrar till att öka den europeiska kunskapsnivån inom området och bedöms vara ett angeläget inslag för att minska elproduktionskostnaden från högeffektiva solceller. Vidare bedöms projektets genomförbarhet som god då konsortiet håller hög kvalitet och rymmer komplementerande aktörer och kunskaper. De medverkande partema bedöms också hålla en hög individuell nivå.
Energimyndigheten delar denna bedömning.
Energimyndigheten bedömer att projektet har en hög vetenskaplig nivå. De veteskapliga utmaningarna ligger i att förstå hur nano- och mikrodefekter bildas och växelverkar under kristalliseringsprocessen i stora deglar som inte kan analyseras i realtid. Genom att bättre förstå kristalliseringsprocessen med grundläggande vetenskaplig analys kan kiselproducenterna utveckla bättre tillverkningsmetoder och sänka tillverkningskostnaderna. De tekniska möjligheterna för att mäta defekter med hög upplösning och exakt kalibrering är unika på Karlstads universitet och detta ger en värdefull förbättring av karakteriseringskvalitet för de andra partema i projektet. De nya tillverkningsprocesserna som utvecklas förväntas bli dominerande inom gjutningstekniken i framtiden. Projektet bedöms därför på lång sikt ha potential för att skapa bättre förutsättningar för solcellsbranschen i Sverige. 
Energimyndigheten bedömer projektets genomförbarhet och europeisk industrirelevans som hög. Karlstad Universitet kommer bygga vidare på tidigare forskning av rekombinationsaktiviteten för materialdefekter i mångkristallint kisel. Forskningsgruppen har utvecklat en unik ”light-beam-induced-current” LBIC-teknologi med mikrometersupplösning. Karlstad Universitet kommer i projektet kunna bygga upp kompetens och erfarenheter av att leda europeiska forskningssammarbeten, samt förbättra sina modeller och mätmetoder inom området.

Vidare bedömer Energimyndigheten att en lägre elproduktionskostnad från högeffektiva solceller kan leda till ökad användning och därmed bidra positivt vid omställning till ett hållbart energisystem; både i Sverige och globalt. 
Mot denna bakgrund beslutar Energimyndigheten att bevilja stöd till projektet.